Årets antarktiska ozonhål

https://www.klimatsmart.se/images/news/ozonhalgraf250x173.PNG

Årets ozonhål har passerat sin maximala storlek och krymper nu. Troligen är hålet liksom tidigare år borta till mitten av december. Den maximala storleken 25 miljoner km2 nåddes under slutet av september och behölls under en stor del av oktober. Detta var en ganska genomsnittlig storlek för hålet under de senaste decennierna. Kring månadskiftet oktober till november var däremot hålet osedvanligt stort, bara 2006 har ozonhålet varit större vid denna tid på året. Men en vecka in i november verkar hålets storlek avta snabbt. Storleken beräknas utifrån den area, observerad av satellitbaserade instrument, där totalozonet är lägre än 220 DU, se till exempel länken till TEMIS-sajten i högerspalten. När det gäller mängden ozon som brutits ner inom ozonhålet 2011 blev det lite mer än genomsnittet. Temperaturen i stratosfären inom ozonhålet har varit lite lägre än genomsnittet för de senaste decennierna. Detta visar att det trots en minskning av de ozonnedbrytande ämnena, som en följd av Montrealprotokollet, ännu inte syns någon märkbar effekt på antarktiska ozonhålet. Med hjälp av modeller över atmosfärens dynamik och kemi görs beräkningar som visar att ozonskiktet över mellanbredderna (tex Europa) kommer att vara återställt inom några decennier. Detta är lite tidigare än vad tidigare beräkningar visat. Däremot dröjer det längre för polartrakterna. Både över Arktis och Antarktis kan förtunningar respektive ozonhål fortsätta under en stor del av detta århundrade. Till viss del beror detta på att variabiliteten är stor i ozonet över polarområdena och på att den pågående klimatförändringen har kylt ner stratosfären något, men också på de speciella förhållanden som råder där.