Arktiska rådets workshop 26 september

https://www.klimatsmart.se/images/news/arktiskaradet250x147.jpg

Sverige är sedan i maj 2011 och två år framöver ordförande för Arktiska rådet. Cirka 80 procent av frågorna som behandlas i Arktiska rådet är miljöfrågor, vilket innebär ett intensivt arbete för Jeanette Krantz, Miljödepartementets samordnare för Arktiska rådet, och Annika E. Nilsson, forskare vid Stockholm Environment Institute. I en intervju berättar de om Arktiska rådet och den workshop om den arktiska naturens förmåga att återhämta sig, som pågår den 26-28 september i Stockholm. - Arktiska rådet är de arktiska staternas samarbetsforum där man gemensamt arbetar för en ansvarsfull utveckling av regionen. Att vara ett forum för policydiskussioner kombinerat med de vetenskapliga rapporter som tas fram av Arktiska rådets arbetsgrupper gör Arktiska rådet till den främsta multilaterala arenan för regionens specifika frågor. Förutom Sverige ingår Norge, Danmark, Island, Finland, Ryssland, USA och Kanada i rådet, berättar Jeanette Krantz. - Något som är unikt är att sex organisationer som internationellt representerar de arktiska urfolken, såsom Samerådet, är representerade i Arktiska rådet och sitter med vid förhandlingsbordet. Tidigare marginaliserade urfolk har här en plattform för att föra fram sina perspektiv, säger Jeanette Krantz. Annika E. Nilsson tillägger att en annan styrka hos Arktiska rådet är att ta fram kunskap och underlag för beslutsfattare. Dessa underlag är mycket viktiga för den helhetsbild vi har när det gäller Arktis, till exempel när det handlar om miljögifter och klimatförändringar. Under senare år har det blivit uppenbart att det inte längre går att behandla en fråga i taget, utan att det snarare handlar om öka kunskapen om hur allt samspelar - hur olika miljöförändringar påverkar varandra och dessutom samspelar med sociala, ekonomiska och kulturella frågor. - Ett exempel är att vissa djur är hårt ansatta av både miljögifter och klimatförändringar. Ett annat är hur såväl det sociala livet i arktiska samhällen som naturen påverkas av både klimatförändringar och den ökande exploateringen av regionens naturresurser, berättar Annika E. Nilsson. - I och med behovet att fokusera på helheten i större grad än tidigare, har Arktiska rådet tagit ett initiativ till en övergripande process för integrering av kunskap från olika områden - ett Arctic Change Assessment, ACA. Arctic Resilience Report är en del i detta, men med ett speciellt fokus på att samspelet mellan olika drivkrafter ibland kan leda till att social-ekologiska system helt ändrar karaktär. Projektet kommer att analysera var sannolikheten för sådana dramatiska förändringar är störst. Syftet är att identifiera naturens och samhällets förmåga att hantera och att bemästra sådana omvälvande störningar. Workshopen är det första steget i arbetet med rapporten som ska vara klar till 2015, berättar Annika E. Nilsson som är projektledare för Arctic Resilience Report. - En prioritet är att minska utsläppen av kortlivade klimatämnen, som till exempel sot. Sverige vill att alla länder i Arktiska rådet ska komma överens om att vidta åtgärder eftersom en reduktion av kortlivade klimatämnen snabbt ger positiva effekter, säger Jeanette Krantz. - Sverige vill också arbeta för fler skyddade områden i Arktis, framför allt på grund av att det idag finns ett starkt tryck på exploatering av naturtillgångar. Sverige vill i detta sammanhang också ha hårdare krav på att miljökonsekvensbeskrivningar ska föregå all råvaruutvinning. Vi vill även se att miljöministerierna i de arktiska länderna blir mer involverade i arbetet i Arktiska rådet. Sverige bjuder därför in till ett miljöministermöte 5-7 februari 2012 i Jukkasjärvi. - Vår ambition är att vi 2013 lämnar över ett starkare och tydligare Arktiskt råd än vi tog emot som ordförandeland, avslutar Jeanette Krantz.