Klimatsmart - genvägen till sköna gröna köp

Skogsbruksdebatt i nya Biodiverse

https://www.klimatsmart.se/images/news/biodiverse_logo.jpg

Nytt nummer av Biodiverse, Centrum för biologisk mångfalds tidskrift, utkommer i dag den 1 mars. Ur innehållet: Svenska modellen överspelad?: Artdatabankens skogsansvarige Artur Larssons beräkningar visar att andelen ursprungliga livsmiljöer för skogsarter snabbt sjunker under en kritisk nivå med dagens skogsbruk. Han ställer frågan om den svenska modellen har spelat ut sin roll. — Utvärderingar visar att allt fler värdekärnor (områden med höga naturvärden) avverkas och att den generella hänsynen är för dålig. På en fjärdedel av alla hyggen når hänsynen inte upp till lagens krav, utan att det väcker någon nämnvärd reaktion. I en stor del av landskapet hugger vi ned naturskog och förvandlar den till planteringar, säger Artur Larsson. Färre fåglar på hyggen: Kalhyggesbruket i Sverige kan ha bidragit till att flera av Sveriges vanligaste fåglar som kungsfågel, svartmes, entita, talltita och trädkrypare har minskat i antal de senaste trettio åren. Docent Bo Söderströms inventering av hyggen visar att det skulle behöva sparas tre gånger fler träd än vad dagens rekommendation anger. Reservat kan behöva flyttas: Klimatförändringen ändrar förutsättningarna för reservat, det kan bli nödvändigt att ”flytta” reservat eller sälja marken och använda pengarna på bättre sätt, skriver Jan Eksvärd, miljöchef LRF. Svårtillgängliga grönytor i städer: Grönytorna i många städer och tätorter är för splittrade i dag och har låg tillgänglighet. Kristina L Nilsson, professor i arkitektur vid Luleå Tekniska Universitet, vill stärka den gröna dimensionen i den fysiska planeringen. ”Forskarna måste ta ansvar”: Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson efterlyser en samhällsanalytisk diskussion om varför det gått så dåligt att klara 2010-målen om biologisk mångfald. Trycket på politikerna är för lågt, anser han. — Där behöver vi ha forskarna till hjälp. De måste våga ta samhällsansvar. Jag saknar allt mer deras tredje uppdrag, att kommunicera sina resultat och kunskaper. Men den som går den vägen får inga plus i karriären. Tropisk skog i vågskålen: Susanne von Walter från CBM och Swedbio sitter i den svenska delegationen och berättar om det komplicerade förhandlingsspelet bakom kulisserna i Köpenhamn. REDD-mekanismen i klimatförhandlingarna ger en möjlighet att minska förlusten av biologisk mångfald i tropiska skogar. – Tyvärr är EU inte en part som driver mångfald särskilt hårt. Man anser att biodiversitet har sin egen konvention och vill inte utvidga agendan. Nytt sätt att mäta stränders naturvärden: Ekologen Erik Sjödin skriver om den nya strandskyddslagstiftningen. Han har bland annat tagit fram en ny GIS-baserad metod att jämföra strandavsnitt när det gäller exploateringsgrad, naturkvaliteter och rekreation. Vill du veta mer? Kontakta redaktör Mats Hellmark, 018-67 13 93, mats.hellmark@cbm.slu.se.

NYHETSBREV

 

Kategorier

Redaktör:
Jens Ljunggren

Dela på Facebook

Skogsbruksdebatt i nya Biodiverse

2010-03-01
Nytt nummer av Biodiverse, Centrum för biologisk mångfalds tidskrift, utkommer i dag den 1 mars.

Ur innehållet:

Svenska modellen överspelad?:

Artdatabankens skogsansvarige Artur Larssons beräkningar visar att andelen ursprungliga livsmiljöer för skogsarter snabbt sjunker under en kritisk nivå med dagens skogsbruk. Han ställer frågan om den svenska modellen har spelat ut sin roll.

— Utvärderingar visar att allt fler värdekärnor (områden med höga naturvärden) avverkas och att den generella hänsynen är för dålig. På en fjärdedel av alla hyggen når hänsynen inte upp till lagens krav, utan att det väcker någon nämnvärd reaktion. I en stor del av landskapet hugger vi ned naturskog och förvandlar den till planteringar, säger Artur Larsson.

Färre fåglar på hyggen:

Kalhyggesbruket i Sverige kan ha bidragit till att flera av Sveriges vanligaste fåglar som kungsfågel, svartmes, entita, talltita och trädkrypare har minskat i antal de senaste trettio åren. Docent Bo Söderströms inventering av hyggen visar att det skulle behöva sparas tre gånger fler träd än vad dagens rekommendation anger.

Reservat kan behöva flyttas:

Klimatförändringen ändrar förutsättningarna för reservat, det kan bli nödvändigt att ”flytta” reservat eller sälja marken och använda pengarna på bättre sätt, skriver Jan Eksvärd, miljöchef LRF.

Svårtillgängliga grönytor i städer:

Grönytorna i många städer och tätorter är för splittrade i dag och har låg tillgänglighet. Kristina L Nilsson, professor i arkitektur vid Luleå Tekniska Universitet, vill stärka den gröna dimensionen i den fysiska planeringen.

”Forskarna måste ta ansvar”:

Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson efterlyser en samhällsanalytisk diskussion om varför det gått så dåligt att klara 2010-målen om biologisk mångfald. Trycket på politikerna är för lågt, anser han.

— Där behöver vi ha forskarna till hjälp. De måste våga ta samhällsansvar. Jag saknar allt mer deras tredje uppdrag, att kommunicera sina resultat och kunskaper. Men den som går den vägen får inga plus i karriären.

Tropisk skog i vågskålen:

Susanne von Walter från CBM och Swedbio sitter i den svenska delegationen och berättar om det komplicerade förhandlingsspelet bakom kulisserna i Köpenhamn. REDD-mekanismen i klimatförhandlingarna ger en möjlighet att minska förlusten av biologisk mångfald i tropiska skogar.

– Tyvärr är EU inte en part som driver mångfald särskilt hårt. Man anser att biodiversitet har sin egen konvention och vill inte utvidga agendan.

Nytt sätt att mäta stränders naturvärden:

Ekologen Erik Sjödin skriver om den nya strandskyddslagstiftningen. Han har bland annat tagit fram en ny GIS-baserad metod att jämföra strandavsnitt när det gäller exploateringsgrad, naturkvaliteter och rekreation.

Vill du veta mer? Kontakta redaktör Mats Hellmark, 018-67 13 93, mats.hellmark@cbm.slu.se.

Tidningen finns att läsa i .pdf format: www.cbm.slu.se/publ/biodiverse/10_1.pdf
Källa: BIODIVERSE

Senaste nyheter