Klimatsmart - genvägen till sköna gröna köp

Stor potential för mer kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla i Sverige

https://www.klimatsmart.se/images/news/claesjohannessonfjarrvarme250x155.JPG

I slutet av förra året fick Energimyndigheten i uppdrag att göra en heltäckande bedömning av potentialen för att använda högeffektiv kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla. Uppdraget är en del i Sveriges arbete för att införa EU:s energieffektiviseringsdirektiv, i detta fall artikel 14. Energimyndighetens analys är nu klar och den visar att det finns stora potentialer för expansion av kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla i Sverige. Energimyndighetens bedömning bygger till stor del på Profus rapport ”Potentialen för kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla”, som är framtagen inom forskningsprogrammet Fjärrsyn. Erik Thornström, områdesansvarig på Svensk Fjärrvärme, har deltagit i Energimyndighetens referensgrupp. Energimyndighetens rapport, ER 2013:24, visar att det finns en betydande potential för utbyggd högeffektiv kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla i Sverige. År 2011 producerades 55 TWh fjärrvärme och analysen visar att den kan öka med 4TWh till år 2020 och 8 TWh till år 2030. När det gäller fjärrkyla kan den fördubblas från dagens 1 TWh till 2 TWh 2020. År 2030 bedöms den kunna öka ytterligare 2 TWh. År 2011 producerade kraftvärmen totalt 16,5TWh el, varav 10,5 TWh från fjärrvärmen och resten från industrin. Energimyndigheten bedömer att den tillkommande potentialen totalt sett kan bli 5 TWh till år 2020, främst från biobränslen. Därefter tror man inte på några större ökningar, men påpekar att höjda ambitioner inom elcertifikatsystemet skulle kunna öka potentialen ytterligare. Enligt artikel 14.1 i EU:s Energieffektiviseringsdirektiv ska varje medlemsland också beräkna vilken primärenergibesparing den ökade potentialen leder till jämfört med andra energialternativ. Primärenergi är den energi som finns som naturresurs och som inte har omvandlats av människan, som träd i skogen, vattenkraft, kol och olja. Energimyndighetens analys visar att de samlade besparingarna av primärenergi kan bli 9,75 TWh år 2015, 14 TWh år 2020 och så mycket som 16 TWh år 2030, om potentialen förverkligas.. Med dessa beräkningar som grund, borde ingen tvivla på kraftvärmens, fjärrvärmens och fjärrkylans möjligheter när det handlar om att fortsätta bygga ett hållbart energisystem. Läs mer på www.svenskfjarrvarme.se.

NYHETSBREV

 

Kategorier

Redaktör:
Lars Andrén

Dela på Facebook

Stor potential för mer kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla i Sverige

2013-12-17
I slutet av förra året fick Energimyndigheten i uppdrag att göra en heltäckande bedömning av potentialen för att använda högeffektiv kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla. Uppdraget är en del i Sveriges arbete för att införa EU:s energieffektiviseringsdirektiv, i detta fall artikel 14. Energimyndighetens analys är nu klar och den visar att det finns stora potentialer för expansion av kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla i Sverige.

Energimyndighetens bedömning bygger till stor del på Profus rapport ”Potentialen för kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla”, som är framtagen inom forskningsprogrammet Fjärrsyn. Erik Thornström, områdesansvarig på Svensk Fjärrvärme, har deltagit i Energimyndighetens referensgrupp.

Energimyndighetens rapport, ER 2013:24, visar att det finns en betydande potential för utbyggd högeffektiv kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla i Sverige. År 2011 producerades 55 TWh fjärrvärme och analysen visar att den kan öka med 4TWh till år 2020 och 8 TWh till år 2030. När det gäller fjärrkyla kan den fördubblas från dagens 1 TWh till 2 TWh 2020. År 2030 bedöms den kunna öka ytterligare 2 TWh.

År 2011 producerade kraftvärmen totalt 16,5TWh el, varav 10,5 TWh från fjärrvärmen och resten från industrin. Energimyndigheten bedömer att den tillkommande potentialen totalt sett kan bli 5 TWh till år 2020, främst från biobränslen. Därefter tror man inte på några större ökningar, men påpekar att höjda ambitioner inom elcertifikatsystemet skulle kunna öka potentialen ytterligare.

Enligt artikel 14.1 i EU:s Energieffektiviseringsdirektiv ska varje medlemsland också beräkna vilken primärenergibesparing den ökade potentialen leder till jämfört med andra energialternativ. Primärenergi är den energi som finns som naturresurs och som inte har omvandlats av människan, som träd i skogen, vattenkraft, kol och olja. Energimyndighetens analys visar att de samlade besparingarna av primärenergi kan bli 9,75 TWh år 2015, 14 TWh år 2020 och så mycket som 16 TWh år 2030, om potentialen förverkligas..

Med dessa beräkningar som grund, borde ingen tvivla på kraftvärmens, fjärrvärmens och fjärrkylans möjligheter när det handlar om att fortsätta bygga ett hållbart energisystem.

Läs mer på www.svenskfjarrvarme.se.

Senaste nyheter