Klimatsmart - genvägen till sköna gröna köp

Klimatanpassad mat spelar roll

https://www.klimatsmart.se/images/news/naturvardsverket72x80z.gif

Vad du äter spelar roll för växthusgasutsläppen. Och visst kan vi äta näringsriktigt med mindre klimatpåverkan än i dag! Faktum är att våra val i mataffären kan påverka klimatets framtid mer än många tror. Varje svensk konsumerar ungefär 800 kg livsmedel per år, inklusive drycker. Närmare 40 procent av denna mängd kan vara importerad. Livsmedel tillhör ett av de mest miljöbelastande produktområden med stor energianvändning och utsläpp av koldioxid. Till detta kommer dessutom andra växthusgasutsläpp som metan från djurhållningen, utsläpp av lustgas från produktion av mineralgödsel och kvävegödsling av åkermark. Att äta mindre kött är ett vanligt råd som minskar utsläppen, men tänk på att det är skillnad på kött och kött. Nötkött ger högst utsläpp – inte ens om du äter kyckling sju dagar i veckan blir utsläppen lika höga som vid en portion nötkött. Nötboskap är dock goda landskapsvårdare och viktiga för den biologiska mångfalden. Djur som betar i svenska naturbeteshagar har lägre påverkan än konventionellt uppfödda nötdjur eftersom djuren är mindre foderkrävande och för att de gräsmarker som betas binder koldioxid. Tabellen nedan ger exempel på klimatpåverkan från olika livsmedel. Exemplen bygger på data från livscykelanalyser omräknade till utsläpp per portion och utgår både från enstaka analyser och sammanvägda data. Redovisade exempel för kött och fisk omfattar inte hela livscykeln utan enbart utsläpp från produktionen. Energi för transporter till förädlingsindustri, butik och till hemmet, samt utsläpp från förvaring och tillagning tillkommer. Portionen för animalier avser fett- och benfritt kött respektive filead fisk. Exempel på växthusgasutsläpp vid olika livsmedelsval Siffrorna avser utsläppta kg CO2 om livsmedlet ätes 1 gång per vecka respektive 7 gånger per vecka Nötkött, 140 g från svenska mjölkkor, ungdjur och kalvar från mjölkkor, 120 870 Nötkött, 140 g från svenska dikor, ungdjur och kalvar från dikor, 170 1200 Griskött, 140 g svenskt, 35 250 Kyckling, 140 g svensk, 10 70 Vildfångad torsk, 140 g, 50 370 Odlad lax (Kanada), 140 g, 40 270 Inlagd sill, 140 g, 15 110 Vegetarisk ärtsoppa, 350 g, 2 11 Bönor/kikärtor på burk, stor portion, 350 g, 9 60 Äpplen, 150 g, Sverige, 1 4 Äpplen, 150 g, Frankrike, 2 14 Äpplen, 150 g, Nya Zeeland, 4 28 Svinn livsmedel, exkl dryck, 1,3–2 kg svinn per vecka 140–200 Exempel på beräknade växthusgasutsläpp vid olika livsmedelsval i kg koldioxidekvivalenter per år. Portionerna avser fett- och benfri köttråvara respektive rå fiskfilé (Lagerberg Fogelberg (2008), Ziegler (2008), Sonesson (2008) och WRAP (2008).

NYHETSBREV

 

Kategorier

Redaktör:
Gita Ljunggren

Dela på Facebook

Klimatanpassad mat spelar roll

2010-10-28
Vad du äter spelar roll för växthusgasutsläppen. Och visst kan vi äta näringsriktigt med mindre klimatpåverkan än i dag! Faktum är att våra val i mataffären kan påverka klimatets framtid mer än många tror.

Varje svensk konsumerar ungefär 800 kg livsmedel per år, inklusive drycker. Närmare 40 procent av denna mängd kan vara importerad. Livsmedel tillhör ett av de mest miljöbelastande produktområden med stor energianvändning och utsläpp av koldioxid. Till detta kommer dessutom andra växthusgasutsläpp som metan från djurhållningen, utsläpp av lustgas från produktion av mineralgödsel och kvävegödsling av åkermark.

Att äta mindre kött är ett vanligt råd som minskar utsläppen, men tänk på att det är skillnad på kött och kött. Nötkött ger högst utsläpp – inte ens om du äter kyckling sju dagar i veckan blir utsläppen lika höga som vid en portion nötkött. Nötboskap är dock goda landskapsvårdare och viktiga för den biologiska mångfalden. Djur som betar i svenska naturbeteshagar har lägre påverkan än konventionellt uppfödda nötdjur eftersom djuren är mindre foderkrävande och för att de gräsmarker som betas binder koldioxid.

Tabellen nedan ger exempel på klimatpåverkan från olika livsmedel. Exemplen bygger på data från livscykelanalyser omräknade till utsläpp per portion och utgår både från enstaka analyser och sammanvägda data. Redovisade exempel för kött och fisk omfattar inte hela livscykeln utan enbart utsläpp från produktionen. Energi för transporter till förädlingsindustri, butik och till hemmet, samt utsläpp från förvaring och tillagning tillkommer. Portionen för animalier avser fett- och benfritt kött respektive filead fisk.

Exempel på växthusgasutsläpp vid olika livsmedelsval
Siffrorna avser utsläppta kg CO2 om livsmedlet ätes 1 gång per vecka respektive 7 gånger per vecka

Nötkött, 140 g från svenska mjölkkor, ungdjur och kalvar från mjölkkor, 120 870
Nötkött, 140 g från svenska dikor, ungdjur och kalvar från dikor, 170 1200
Griskött, 140 g svenskt, 35 250
Kyckling, 140 g svensk, 10 70

Vildfångad torsk, 140 g, 50 370
Odlad lax (Kanada), 140 g, 40 270
Inlagd sill, 140 g, 15 110

Vegetarisk ärtsoppa, 350 g, 2 11
Bönor/kikärtor på burk, stor portion, 350 g, 9 60
Äpplen, 150 g, Sverige, 1 4
Äpplen, 150 g, Frankrike, 2 14
Äpplen, 150 g, Nya Zeeland, 4 28

Svinn livsmedel, exkl dryck, 1,3–2 kg svinn per vecka 140–200

Exempel på beräknade växthusgasutsläpp vid olika livsmedelsval i kg koldioxidekvivalenter per år. Portionerna avser fett- och benfri köttråvara respektive rå fiskfilé (Lagerberg Fogelberg (2008), Ziegler (2008), Sonesson (2008) och WRAP (2008).

Senaste nyheter