Klimatsmart - genvägen till sköna gröna köp

Kommuner samarbetar för att minska plastförbrukningen

https://www.klimatsmart.se/images/news/jaktenpaplasten-atervinning250x366.jpg

Kommunerna i Uppsala, Eskilstuna, Norrköping, och Linköping har startat samverkansprojektet med det formella namnet ”Minskad klimatpåverkan från plast i kommunal verksamhet” men som kallas för Jakten på plasten. Projektet, som stöds av Europeiska regionala utvecklingsfonden, pågår från september 2017 till december 2020 med huvudsyfte att minska kommunernas miljö- och klimatpåverkan från den fossila plasten. – Jag är entusiastisk, jag tror att vi kommer kunna se en förändring mot slutet av den här projektperioden, säger Lise-Lotte W Järvinen, utvecklingsstrateg på Linköpings kommun. – Vi ser möjligheter att genom Jakten på plasten förstärka kommunens hållbarhetsarbete, där vi exempelvis nyligen tagit beslut om att fasa ut de farligaste kemikalierna genom vår kemikalieriktlinje samt att vi även har ambitiösa mål om att till 2030 endast använda förnybar energi, säger Karin Faxér, utredare på Norrköping kommun. Den kartläggning som nu har gjorts visar hur mycket plastprodukter kommunerna köper in, till exempel handskar, förkläden, sopsäckar och bägare. – Kommunen med en sån stor och bred verksamhet köper ju in stora volymer av förbrukningsvaror i plast. Genom kartläggningen har vi nu fått kunskap om hur mycket det rör sig om och vi kan börja se över hur vi ska kunna minska vår miljö - och klimatpåverkan från dessa produkter. Det kan handla om att skapa nya rutiner och på så vis minska användandet, men det handlar även om vilka krav vi ställer i våra upphandlingar, säger Karin Faxér. Kartläggningen bidrar till att kommunerna får större kunskap om hur mycket koldioxidutsläpp vissa plastprodukter orsakar. Till exempel orsakar inköpen av plastförkläden och plasthandskar i Linköpings och Norrköpings kommun tillsammans 827 ton koldioxidutsläpp per år. – Vi vill få igång en diskussion om dessa produkter, behövs de, kan de kanske helt plockas bort eller minskas i användningen? Kan vi använda något annat istället för en produkt i fossil plast? Vi kommer informera om projektets resultat i flera omgångar och få igång en dialog ute i våra förvaltningar. Vi vill givetvis att projektet ska kunna påverka produktvalet i kommande upphandlingar, säger Lise-Lotte W Järvinen. Nästa steg i projektet är att ett antal plastprodukter ska miljö- och klimatbedömas. Projektet ska också ta fram ett upphandlingsverktyg så att det blir enklare att se vilken miljö- och klimatpåverkan olika plastprodukter har. Jakten på plasten har beviljats 3,5 miljoner kronor i stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och pågår under perioden 1 september 2017 till 31 december 2020. Läs mer om projektet på: www.jaktenpåplasten.se

Redaktör:
Jens Ljunggren

Dela på Facebook

Kommuner samarbetar för att minska plastförbrukningen

2018-10-30
Jakten på plasten har börjat!
Kommunerna i Uppsala, Eskilstuna, Norrköping, och Linköping har startat samverkansprojektet med det formella namnet ”Minskad klimatpåverkan från plast i kommunal verksamhet” men som kallas för Jakten på plasten.

Projektet, som stöds av Europeiska regionala utvecklingsfonden, pågår från september 2017 till december 2020 med huvudsyfte att minska kommunernas miljö- och klimatpåverkan från den fossila plasten.

– Jag är entusiastisk, jag tror att vi kommer kunna se en förändring mot slutet av den här projektperioden, säger Lise-Lotte W Järvinen, utvecklingsstrateg på Linköpings kommun.

– Vi ser möjligheter att genom Jakten på plasten förstärka kommunens hållbarhetsarbete, där vi exempelvis nyligen tagit beslut om att fasa ut de farligaste kemikalierna genom vår kemikalieriktlinje samt att vi även har ambitiösa mål om att till 2030 endast använda förnybar energi, säger Karin Faxér, utredare på Norrköping kommun.

Den kartläggning som nu har gjorts visar hur mycket plastprodukter kommunerna köper in, till exempel handskar, förkläden, sopsäckar och bägare.

– Kommunen med en sån stor och bred verksamhet köper ju in stora volymer av förbrukningsvaror i plast. Genom kartläggningen har vi nu fått kunskap om hur mycket det rör sig om och vi kan börja se över hur vi ska kunna minska vår miljö - och klimatpåverkan från dessa produkter. Det kan handla om att skapa nya rutiner och på så vis minska användandet, men det handlar även om vilka krav vi ställer i våra upphandlingar, säger Karin Faxér.

Kartläggningen bidrar till att kommunerna får större kunskap om hur mycket koldioxidutsläpp vissa plastprodukter orsakar. Till exempel orsakar inköpen av plastförkläden och plasthandskar i Linköpings och Norrköpings kommun tillsammans 827 ton koldioxidutsläpp per år.

– Vi vill få igång en diskussion om dessa produkter, behövs de, kan de kanske helt plockas bort eller minskas i användningen? Kan vi använda något annat istället för en produkt i fossil plast? Vi kommer informera om projektets resultat i flera omgångar och få igång en dialog ute i våra förvaltningar. Vi vill givetvis att projektet ska kunna påverka produktvalet i kommande upphandlingar, säger Lise-Lotte W Järvinen.

Nästa steg i projektet är att ett antal plastprodukter ska miljö- och klimatbedömas. Projektet ska också ta fram ett upphandlingsverktyg så att det blir enklare att se vilken miljö- och klimatpåverkan olika plastprodukter har.

Jakten på plasten har beviljats 3,5 miljoner kronor i stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och pågår under perioden 1 september 2017 till 31 december 2020.

Läs mer om projektet på: www.jaktenpåplasten.se

Senaste nyheter