Prisreglering av fjärrvärme

https://www.klimatsmart.se/images/news/svenskfjarrvarme240x96ae.jpg

Som ett bidrag till Energimarknadsinspektionens uppdrag om att utreda obligatorisk prisförändringsprövning på fjärrvärmemarknaden har Konkurrensverket publicerat en rapport om förutsättningar för och konsekvenser av en prisreglerad fjärrvärmemarknad. Rapporten visar att prisreglering är ”genuint svårt”, särskilt på en heterogen marknad som fjärrvärmemarknaden, som dessutom i stor utsträckning styrs av politiska beslut. Professor Jerker Holm vid Lunds universitet har på uppdrag av Konkurrensverket studerat ekonomisk forskning och erfarenheter av prisreglering. Rapporten visar att prisreglering är ”genuint svårt”, särskilt på en heterogen marknad som fjärrvärmemarknaden, som dessutom i stor utsträckning styrs av politiska beslut. Den tar upp olika aspekter att tänka på vid en eventuell prisreglering av fjärrvärmen. Missar man det finns annars en risk att en reglering, tvärtemot syftet, blir prisdrivande och hämmar marknadsutvecklingen. Jerker Holm konstaterar att fjärrvärmenäten är lokala marknader med betydande stor- och samdriftsfördelar, vilket gör att de kan betraktas som lokala monopol. Vid kundens långsiktiga investeringsbeslut finns det dock alternativ som konkurrerar med fjärrvärmen och de svenska fjärrvärmepriserna ligger inte heller på en nivå som ett vinstmaximerande monopol skulle välja enligt läroboken. Det innebär att den samhällsekonomiska vinsten av en prisreglering är mindre än vad den skulle vara enligt klassisk pristeori. Rapporten slår också fast att fjärrvärmepriserna visserligen har ökat mer än konsumentprisindex, men mindre än alternativen och än bränslepriserna. Prisökningen på fjärrvärme kan alltså motiveras av de ökade kostnader bränslet står för. En prisreglering kan utformas på olika sätt. En avkastningsbaserad prisreglering minskar risken för företag som ska investera men ger också mindre incitament till kostnadseffektivisering. En indexbaserad prisreglering kan ge konsumenterna ökad trygghet, då den skyddar mot kortsiktiga prishöjningar. Samtidigt riskerar den att bli prisdrivande och på sikt leda till högre priser än på en oreglerad marknad. Rapportförfattaren har också studerat erfarenheter från prisreglering av fjärrvärme i Danmark och Litauen. De visar att prisreglering inte kan införas utan problem. Dessutom är prisspridningen större på dessa prisreglerade marknader än på den svenska, ännu oreglerade, marknaden. Från andra prisreglerade marknader, som telemarknaden, har det även visat sig att modeller med möjlighet att överklaga priser under långa perioder leder till en osäkerhet om vilka priser som gäller. Rapporten utmynnar i fyra lärdomar: 1. Valet mellan prisreglering av fjärrvärme eller ej är ett val mellan två oklara alternativ. Utgångsläget är inte klassisk monopolprissättning, utan något betydligt mer komplicerat, och utfallet av en framtida reglering är ”minst lika otydligt”. 2. Ibland kan prisdiskriminering vara befogad, exempelvis i samband med utbyggnad av nätet, så kallad välfärdshöjandeprisdiskriminering. En prisreglering riskerar att motverka välfärdshöjande investeringar. 3. Detaljerna i en prisreglering har sannolikt stor betydelse. Ett generellt prisförändringstak, som beräknas likadant för alla leverantörer och ger dem alla tillräcklig lönsamhet, kommer troligen att innebära höga prishöjningar i genomsnitt. Alternativet är lägre generella höjningar och en plan för att hantera de minst effektiva leverantörernas lönsamhetsproblem. Utformningen av basen för att beräkna de tillåtna förändringarna och informationen till kunderna bör också övervägas noga. 4. Förtroende är centralt på fjärrvärmemarknaden. Syftet med en prisreglering är att öka kundernas trygghet och förtroende för fjärrvärmen. En reglering kan nå syftet men det är viktigt att det inte sker för mycket på bekostnad av leverantörernas trygghet: ”Företag som gör stora investeringar kräver förutsägbarhet, och en illa utformad reglering som vilar på bräcklig politisk grund kan skapa osäkerhet om de framtida spelreglerna på marknaden. En sådan osäkerhet gynnar varken kunderna eller leverantörerna på sikt.”.