
Redaktör:
Jens Ljunggren
Om elcertifikatsystem och vindkraft
2011-10-28
Elcertifikatsystemet är ett teknikneutralt styrmedel för att öka andelen förnybar elproduktion i det svenska energisystemet. EU:s samarbetsmekanismer kan innebära utländska investeringar i svensk förnybar elproduktion, men påverkar inte ambitionsnivån i elcertifikatsystemet.
I Timbros rapport om vindkraft och elcertifikatsystemet och i debatten kring den rapporten presenteras ett antal faktafel. För att undvika framtida missförstånd kommer här några klargöranden från Energimyndigheten.
Energimyndigheten har regeringens uppdrag att arbeta för ett hållbart energisystem. Dagens samhälle behöver el. Hur el produceras är också en central fråga för framtiden. Elproduktionen måste vara hållbar ur flera perspektiv, den ska inte överutnyttja jordens resurser, inte ha negativ påverkan på vår miljö, och inte försämra vår försörjningstrygghet eller våra möjligheter till ekonomisk tillväxt.
Dagens elsystem baseras på ett fåtal stora elproduktionsanläggningar och elledningar som binder samman produktionen med konsumtionen. Det är storskaligt, innehåller få produktionsslag och är i viss mån föråldrat utifrån de globala förväntningarna på hållbarhet och de senaste decenniernas teknikutveckling. För att minska sårbarheten i det svenska energisystemet behövs elproduktion från flera olika energislag. Vindkraft är inte, och kommer heller inte att vara den enda lösningen.
Det finns inget utbyggnadsmål för vindkraft, men däremot en planeringsram. Syftet med planeringsramen är, enligt propositionen om en sammanhållen klimat- och energipolitik, att synliggöra vindkraftsintressen i den fysiska planeringen. Investeringsbesluten ska tas av marknadens aktörer och då ska de inte hindras av att myndigheter och andra aktörer i processen inte varit beredda på en eventuell utbyggnad.
Klimatmålen är inte desamma som målen för förnybar energi. Mål för förnybar energi syftar till att minska energitillförselns miljöbelastning och förbättra försörjningstryggheten, inte bara minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Vindkraft är en teknik för att producera el som, med bra lokalisering, har en relativt liten miljöbelastning i jämförelse med andra teknologier. Sveriges mål för förnybar energi är att andelen ska vara 50 procent år 2020. En kostnadseffektiv investering för att nå detta mål är utbyggnad av vindkraft.
Elcertifikatsystemet är ett teknikneutralt styrmedel där elproduktion från den billigaste och konkurrensmässigt starkaste förnybara energikällan byggs ut först.
Sveriges utbyggnadsmål för förnybar elproduktion regleras av elcertifikatsystemet. Ambitionsnivån är 25 TWh förnybar elproduktion till år 2020 jämfört med år 2002. Av det bedömer Energimyndigheten att 11 TWh kan komma från vindkraft till år 2020. Det innebär ytterligare 6 TWh vindkraft i jämförelse med i dag.
Enligt Energimyndighetens förslag i rapporten om samarbetsmekanismerna kommer mekanismerna inte att påverka vare sig kvotnivåer inom elcertifikatsystemet eller de svenska elkundernas kostnad för elcertifikat negativt. I stället skulle en ökad utbyggnad av förnybar elproduktion i Sverige via samarbetsmekanismerna kunna ske genom ekonomiskt stöd från annat land som svenska konsumenter kan dra nytta av i form av något lägre elpriser.
För mer information, kontakta:
Ola Westberg, 016 - 544 20 36.
Läs Timbros rapport: www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175668499.pdf
I Timbros rapport om vindkraft och elcertifikatsystemet och i debatten kring den rapporten presenteras ett antal faktafel. För att undvika framtida missförstånd kommer här några klargöranden från Energimyndigheten.
Energimyndigheten har regeringens uppdrag att arbeta för ett hållbart energisystem. Dagens samhälle behöver el. Hur el produceras är också en central fråga för framtiden. Elproduktionen måste vara hållbar ur flera perspektiv, den ska inte överutnyttja jordens resurser, inte ha negativ påverkan på vår miljö, och inte försämra vår försörjningstrygghet eller våra möjligheter till ekonomisk tillväxt.
Dagens elsystem baseras på ett fåtal stora elproduktionsanläggningar och elledningar som binder samman produktionen med konsumtionen. Det är storskaligt, innehåller få produktionsslag och är i viss mån föråldrat utifrån de globala förväntningarna på hållbarhet och de senaste decenniernas teknikutveckling. För att minska sårbarheten i det svenska energisystemet behövs elproduktion från flera olika energislag. Vindkraft är inte, och kommer heller inte att vara den enda lösningen.
Det finns inget utbyggnadsmål för vindkraft, men däremot en planeringsram. Syftet med planeringsramen är, enligt propositionen om en sammanhållen klimat- och energipolitik, att synliggöra vindkraftsintressen i den fysiska planeringen. Investeringsbesluten ska tas av marknadens aktörer och då ska de inte hindras av att myndigheter och andra aktörer i processen inte varit beredda på en eventuell utbyggnad.
Klimatmålen är inte desamma som målen för förnybar energi. Mål för förnybar energi syftar till att minska energitillförselns miljöbelastning och förbättra försörjningstryggheten, inte bara minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Vindkraft är en teknik för att producera el som, med bra lokalisering, har en relativt liten miljöbelastning i jämförelse med andra teknologier. Sveriges mål för förnybar energi är att andelen ska vara 50 procent år 2020. En kostnadseffektiv investering för att nå detta mål är utbyggnad av vindkraft.
Elcertifikatsystemet är ett teknikneutralt styrmedel där elproduktion från den billigaste och konkurrensmässigt starkaste förnybara energikällan byggs ut först.
Sveriges utbyggnadsmål för förnybar elproduktion regleras av elcertifikatsystemet. Ambitionsnivån är 25 TWh förnybar elproduktion till år 2020 jämfört med år 2002. Av det bedömer Energimyndigheten att 11 TWh kan komma från vindkraft till år 2020. Det innebär ytterligare 6 TWh vindkraft i jämförelse med i dag.
Enligt Energimyndighetens förslag i rapporten om samarbetsmekanismerna kommer mekanismerna inte att påverka vare sig kvotnivåer inom elcertifikatsystemet eller de svenska elkundernas kostnad för elcertifikat negativt. I stället skulle en ökad utbyggnad av förnybar elproduktion i Sverige via samarbetsmekanismerna kunna ske genom ekonomiskt stöd från annat land som svenska konsumenter kan dra nytta av i form av något lägre elpriser.
För mer information, kontakta:
Ola Westberg, 016 - 544 20 36.
Läs Timbros rapport: www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175668499.pdf
Källa: Energimyndigheten
Senaste nyheter
-
2023-10-30
Spowdi vinner utmärkelse för klimatsmart jordbruksinnovationWorld Economic Forum har utsett Spowdi till Top Innovator i dess Smarter Climate Farmers Challenge.… -
2023-09-20
En av Sveriges största solcellsparker planeras i HallandStatkraft lämnade förra veckan in anmälan om samråd, enligt 12 kapitlet 6§ miljöbalken, för att… -
2023-09-18
Ny avfallstjänst hjälper företag minska koldioxidutsläppStena Recycling lanserar en ny digital tjänst som ska ge företag mer kunskap om hur deras… -
2023-09-13
Göteborg först med batteri-swap för elmopederTvå innovationsprojekt har banat väg för en ny satsning inom mikromobilitet och logistik i… -
2023-09-11
Åtta av tio vill ha mer grönska i svenska städerBevarandet av den biologiska mångfalden och ekosystemen har inte bara ett egenvärde, utan är… -
2023-09-08
Ekologisk höstmarknad i Järna 9 septNu på lördag den 9 september kl. 10-16 kommer vi vara med på Skillebyholms höstmarknad! Vi… -
2023-09-06
Ny kalkylator visar stora vinster med ekologisktGenom att välja ekologiskt i matbutiken kan stora mängder bekämpningsmedel och konstgödsel stoppas.… -
2023-09-01
Stor outnyttjad potential i cirkulär ekonomi i NordenEn förhållandevis liten andel av den nordiska industrin är i dag cirkulär och det finns stora… -
2023-08-30
Var med och rösta fram Sveriges bästa klimat startupNär ansökningstiden nu löpt ut för årets upplaga av Startup 4 Climate, en av Europas största… -
2023-08-28
Världens största flytandegörningsenhet för biogas i SödertörnBiokraft passerade i torsdags en viktig milstolpe när den nybyggda anläggningen för flytandegörning…