Materialåtervinning och energiåtervinning går hand i hand

http://www.klimatsmart.se/images/news/svenskfjarrvarme-ulrika-jardfelt147x220.jpg

Läser med intresse Britt Sahleströms och Anders Wijkmans debattinlägg där de redovisar en enkät som Återvinningsindustrierna har ställt till politiker. Den visar att viljan att materialåtervinna är stor. Det är glädjande. Sverige ligger långt fram när det gäller återvinning men allt kan förstås bli bättre. Halvvägs genom läsningen blir jag dock överraskad - Sahleström och Wijkman verkar tro att det finns en motsättning mellan materialåtervinning och förbränning av avfall. Det är ju precis tvärtom, alla studier visar att materialåtervinning och energiåtervinning går hand i hand (ett exempel är rapporten Energiåtervinning har en viktig roll för ökad materialåtervinning, Avfall Sverige 2013). För att spara jordens resurser är den första självklara åtgärden att minimera uppkomsten av avfall. Vi måste minska konsumtionen men också exempelvis undvika onödiga förpackningar. När avfall ändå uppstår bör vi använda det på bästa sätt. Helst ska man återanvända produkterna, men går inte det är materialåtervinning nästa steg. Men återvinning är svårt och dyrt om exempelvis materialet inte har tillräcklig kvalitet, kanske för att det redan har återvunnits flera gånger, är smutsigt eller på andra sätt oanvändbart. Det kommer under överskådlig tid finnas sådant avfall, och det behöver tas om hand. Så vad ska vi göra med detta avfall? Oavsett hur avfall tas om hand, är det en tjänst som betalas av den som vill bli av med det. Alltså borde det löna sig att minska mängden avfall men också att återvinna så mycket som möjligt. Förr la vi avfallet på soptippar runtom i Sverige, där det låg och läckte växthusgaser. Idag försörjer vi hela bostadsområden med el och värme från energin ur avfallet. Ett natur- och miljöproblem omvandlas till nytta genom att skräpet blir energi. När avfall blir bränsle för el och värme sparar vi även naturresurser, som biobränsle, kol eller gas. Att återvinning och energiutvinning går hand i hand vet många svenska kommuner av egen erfarenhet. Ett exempel är Helsingborg. Där finns Europas modernaste avfallseldade kraftvärmeverk, Filbornaverket. Det togs i drift 2013 och omvandlar utsorterat avfall från hushåll och industri till värme och el. Helsingborg har samtidigt infört fastighetsnära insamling för att underlätta för hushållen att sortera sitt avfall. Riksgenomsnittet för insamlat material för återvinning i Sverige är 76,6 kg per invånare. I Helsingborg är den siffran 114,7 kg. Detta visar tydligt att energiåtervinning och materialåtervinning inte står i motsatsförhållande till varandra, tvärtom. Historien visar att dedikerade politiker i de svenska kommunerna kan göra mycket för att åstadkomma hållbara städer. Det finns också mycket politiken kan bidra med för att minska uttaget av jordens resurser och öka återvinningen. Liksom Återvinningsindustrierna välkomnar fjärrvärmebranschen kommande initiativ i denna riktning! / Ulrika Jardfelt, vd Svensk Fjärrvärme