Biogas ger bättre hälsa & miljö i Rwanda

http://www.klimatsmart.se/images/news/viskogenrwandabiogas239x250.jpg

Jean Mwumvaneza öppnar kranen så att gas sipprar genom ledningen och ut till lampan i taket. Han antänder gasen med hjälp av en tändare och ett dunkelt sken sprider sig i vardagsrummet. Efter några minuter har ljuset blivit klart och starkt. – Tidigare hade vi fotogenlampor och det var svårt för barnen att läsa, berättar han. Han bor med sin familj i norra Rwanda och har fått stöd från Vi-skogen för att börja använda biogas. I processen bildas främst metangas och koldioxid från ko- och grisdynga och metangasen används sedan som bränsle till belysning och matlagning. – Det är en stor skillnad mellan gas och vedeldning, hur bra veden än är. Med gas tar det kortare tid att laga mat och det bildas inte rök eller sot, säger Jean Mwumvaneza. Dyngan läggs först i en trumma där den blandas ut med vatten, vilket underlättar transporten vidare genom plaströret. Dyngan samlas sedan i en övertäckt grop där gas bildas. Restprodukten är gasfri gödning som kommer att användas till växterna på farmen. För att producera tillräckligt med biogas för ett hushåll krävs 70 – 80 kilo dynga per dag och lika mycket vatten. – Vi lägger i dyngan samma klockslag varje dag, oftast på eftermiddagen. Då kan vi använda gasen till matlagning på kvällen så att ingen gas går förlorad, berättar Jean Mwumvaneza. Tidigare tog det omkring två timmar att tillaga maten, nu tar det bara 30 minuter. Men det är inte enbart tidsmässigt som situationen har förbättrats. Det traditionella sättet med ved är både kostsamt och hälsofarligt. Jean Mwumvaneza vill ta med sin fru och sina sex barn på en hälsoundersökning, för att sedan jämföra hur deras hälsa har förbättrats om några år. – Röken måste ha fört med sig sjukdomar, konstaterar han. I Rwanda har 48 av de bondefamiljer som Vi-skogen arbetar med fått stöd för att börja producera biogas. Vi-skogen tränar bönderna och bidrar med rådgivning. Projektet med biogas sjösattes under maj 2010 och ur miljösynpunkt finns flera fördelar. Exempelvis medför metoden att färre träd behöver huggas ner, som annars skulle användas som ved. Skogsavverkning bidrar till problem som erosion och att mindre koldioxid kan tas upp från atmosfären. Familjen Mwumvaneza kom i kontakt med Vi-skogens fältpersonal 2008. Sedan dess har mycket hänt. – Det går inte att jämföra innan och efter vi började jobba med Vi-skogen. Nu kan jag försörja min familj. Men en stor utmaning väntar fortfarande. Familjen drömmer om att kunna omvandla gasen till elektricitet, för att exempelvis ha möjlighet att ladda mobiltelefonen. Det är inte ovanligt att bönder på landsbygden får färdas långa sträckor för att hitta laddningsstationer och i dagsläget har omkring fem procent av befolkningen i Rwanda tillgång till elektricitet. – Jag känner en stor glädje inombords. Men det är fortfarande mycket hårt arbete kvar.