Redaktör:
Jens Ljunggren
Kommersiella intressen bromsar sjöfartens klimatarbete
2022-03-30
Hanna Varvne, Handelshögskolan i Göteborg
Istället för att prioritera energieffektiva och hållbara sjötransporter ligger fokus ofta på att tillgodose kommersiella intressen vid planeringen av fartygsrutter. Det visar forskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet som pekar på vikten av samverkan för en mer hållbar sjöfart.
Sjöfarten står för runt 90 procent av världens transporter och nästan tre procent av utsläppen av koldioxid. För att minska sjöfartens klimatpåverkan har FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO enats om att utsläppen av växthusgaser från den internationella sjöfarten ska minska med 50 procent fram till 2050, jämfört med 2008 års nivåer.
För att nå klimatmålet använder IMO en fartygsbaserad regleringsstrategi med ett regelverk som ska verka för en säkrare och mer energieffektiv sjöfart. En studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och ytterligare tre nordiska lärosäten, visar dock på begränsningar med detta regelverk när kommer till hållbarhet och miljöpåverkan:
− De här begränsningarna bromsar upp klimatarbetet och kan vara en del av förklaringen till varför sjöfartens koldioxidutsläpp fortsätter att öka trots olika åtgärder, säger Hanna Varvne, doktorand i företagsekonomi och en av studiens författare.
Inför en resa fattar sjökaptener och befäl ett antal beslut som påverkar energieffektiviteten. Genom att planera för en rutt med gynnsamma väder- och sjöförhållanden, optimera huvud- och hjälpmotorer, samt undvika förseningar kring avgång minimeras bränsleförbrukning och klimatpåverkan.
Studien visar dock att dessa val ofta påverkas av instruktioner från kommersiella chefer, fartygsoperatörer och lastägare, som prioriterar ekonomiska faktorer framför energieffektiviteten.
− Det kan handla om att de vill se höga servicehastigheter, tät färjetrafik under lågsäsong eller en längre rutt för att undvika dyra kanalavgifter, något som ökar bränsleförbrukningen, säger Hanna Varvne.
I och med att regleringsstrategin inte tar hänsyn till dessa beslutsfattare som prioriterar kommersiella intressen framför energieffektivitet, kan det få en negativ påverkan vad gäller möjligheterna att nå klimatmålet 2050, menar forskarna.
– Ett klassiskt exempel är fartygens fart. Den regleras ofta i antingen kommersiella kontrakt eller i offentliga upphandlingar. Dessa kontrakt tar i begränsad omfattning hänsyn till vilken fart som skulle resultera i minskade utsläpp från fartygen.
För att nå sjöfartens klimatmål rekommenderar därför forskarna att IMO lägger mer fokus på kommersiella chefer, hamnintressenter och andra delar av det nätverk av beslutsfattare som i nuläget prioriterar kommersiella mål framför energieffektivitet. Hanna Varvne menar även att mer samarbete krävs för att nå klimatmålet:
− Det finns ett flertal nya samarbeten mellan lastägare och rederier som har som mål att skapa mer miljövänliga transportkedjor. Tyvärr finns det också exempel på andra samarbeten eller samverkansprojekt som inte lyckats. Så framtida forskning om framgångsfaktorerna för att samverka för hållbar sjöfart skulle verkligen kunna bidra till utvecklingen av fler framgångsrika projekt som gynnar både företag och miljö.
Studien bygger på intervjuer med drygt 100 sjöbefäl och chefer, samt omfattande observationer från fartyg och datainsamling.
Sjöfarten står för runt 90 procent av världens transporter och nästan tre procent av utsläppen av koldioxid. För att minska sjöfartens klimatpåverkan har FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO enats om att utsläppen av växthusgaser från den internationella sjöfarten ska minska med 50 procent fram till 2050, jämfört med 2008 års nivåer.
För att nå klimatmålet använder IMO en fartygsbaserad regleringsstrategi med ett regelverk som ska verka för en säkrare och mer energieffektiv sjöfart. En studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och ytterligare tre nordiska lärosäten, visar dock på begränsningar med detta regelverk när kommer till hållbarhet och miljöpåverkan:
− De här begränsningarna bromsar upp klimatarbetet och kan vara en del av förklaringen till varför sjöfartens koldioxidutsläpp fortsätter att öka trots olika åtgärder, säger Hanna Varvne, doktorand i företagsekonomi och en av studiens författare.
Inför en resa fattar sjökaptener och befäl ett antal beslut som påverkar energieffektiviteten. Genom att planera för en rutt med gynnsamma väder- och sjöförhållanden, optimera huvud- och hjälpmotorer, samt undvika förseningar kring avgång minimeras bränsleförbrukning och klimatpåverkan.
Studien visar dock att dessa val ofta påverkas av instruktioner från kommersiella chefer, fartygsoperatörer och lastägare, som prioriterar ekonomiska faktorer framför energieffektiviteten.
− Det kan handla om att de vill se höga servicehastigheter, tät färjetrafik under lågsäsong eller en längre rutt för att undvika dyra kanalavgifter, något som ökar bränsleförbrukningen, säger Hanna Varvne.
I och med att regleringsstrategin inte tar hänsyn till dessa beslutsfattare som prioriterar kommersiella intressen framför energieffektivitet, kan det få en negativ påverkan vad gäller möjligheterna att nå klimatmålet 2050, menar forskarna.
– Ett klassiskt exempel är fartygens fart. Den regleras ofta i antingen kommersiella kontrakt eller i offentliga upphandlingar. Dessa kontrakt tar i begränsad omfattning hänsyn till vilken fart som skulle resultera i minskade utsläpp från fartygen.
För att nå sjöfartens klimatmål rekommenderar därför forskarna att IMO lägger mer fokus på kommersiella chefer, hamnintressenter och andra delar av det nätverk av beslutsfattare som i nuläget prioriterar kommersiella mål framför energieffektivitet. Hanna Varvne menar även att mer samarbete krävs för att nå klimatmålet:
− Det finns ett flertal nya samarbeten mellan lastägare och rederier som har som mål att skapa mer miljövänliga transportkedjor. Tyvärr finns det också exempel på andra samarbeten eller samverkansprojekt som inte lyckats. Så framtida forskning om framgångsfaktorerna för att samverka för hållbar sjöfart skulle verkligen kunna bidra till utvecklingen av fler framgångsrika projekt som gynnar både företag och miljö.
Studien bygger på intervjuer med drygt 100 sjöbefäl och chefer, samt omfattande observationer från fartyg och datainsamling.
Foto: Cecilia Sjöberg/Handelshögskolan i Göteborg
Senaste nyheter
-
2023-03-17
Tyst och energieffektivt elflyg med ny propellerElektrifiering är en viktig pusselbit för framtidens fossilfria flyg. Men elflyget tampas med ett… -
2022-01-28
Klimatsmarta Viking Glory är ett flaggskepp för hållbarhetSpillvärmen från motorerna blir till el och spillkylan från LNG används för kylning. Skrov som… -
2022-01-26
Företag i samarbete för ett fossilfritt GotlandNu lanseras initiativet Fossilfri konkurrenskraft på Gotland där företag och andra samhällsaktörer… -
2021-09-15
122 elektriska bussar till Göteborg, Malmö och HässleholmNobina, den största bussoperatören i Norden, har lagt tre ordrar på totalt 122 elbussar av… -
2021-08-23
Stockholms nya lånecykelsystem klartSnart blir det ännu lättare att cykla i Stockholm. Stadens upphandling av lånecyklar har nu vunnit… -
2021-08-20
Stena Line tankar metanol som återvunnits ur svensk ståltillverkningRedan i april 2015 skrev Stena Line historia inom hållbar sjöfart genom att som första rederi i… -
2021-06-28
29 lagförslag för snabba och billiga tågresor i EuropaInom kort startar förhandlingarna om EU:s viktigaste tåglagstiftning. Nu har EU:s politiker en… -
2021-02-08
Stena Line sjösätter batteridrivna fartyg senast 2030Rederiet Stena Line planerar att sjösätta två fossilfria batteridrivna fartyg på linjen mellan… -
2021-01-08
Grön el till tågen på Öresundsbron minskar klimatpåverkan med 70%Alla tåg som rullar över Öresundsbrons järnväg drivs nu på grön el, bland annat från vindkraft. Och… -
2020-11-20
Solfångare, elflygplan och ventilation vinnare av E-Prize 2020Företagen Absolicon, Heart Aerospace och Enjay har utsetts till vinnare av 2020 års E-prize,…