Klimatsmart - genvägen till sköna gröna köp

Återvinning av textilier spelar det verkligen någon roll?

https://www.klimatsmart.se/images/news/resole-sopor250x250.jpg

Tonvis av textil hamnar varje år i soporna under sinken för att sedan landa i tunnan. 7,6 kilo per person för att vara exakt (enligt Svenska Miljöemissionsdata-SMED). Textil som faktiskt inte är sopor. Så mycket som 95% av det som kasseras hade egentligen kunna återanvändas och hela 60% är kläder som hade kunnat användas igen. Till Metro berättade Yvonne Augustsson från Naturvårdsverket att: – Det är produktionen av nya plagg som är den stora miljöboven. En vanlig t-shirt kräver tre kilo råvaror, ett kilo kemikalier, 1 500 liter vatten och släpper ut fyra till tio kilo växthusgaser. Det är därför viktigt att återvinna den textil som redan finns. Ett faktumet är dock att vi i Sverige är bland de sämsta i hela Europa på att samla in textil. Detta beror främst på att vi varken har något lagstadgat insamlingssystem eller någon fast återvinningsindustri. Men för att sätta stopp på denna nedgående spiral av en massa svinn, så kan både företag och privatpersoner dra sitt strå till stacken genom att återvinna istället för att låta textilen sop-försvinna. Det här kan du göra: • vara med i Four Fit Challenge. Använd fyra klädesplagg på en vecka och bli medveten om hur många kläder, skor och plagg du faktiskt behöver. • lämna in textil (kläder, handdukar, lakan, eller kanske mössan du tröttnat på) för återbruk. På så sätt ger du plagg och textilier en ny chans att leva vidare i sin befintliga form. De flesta secondhandbutiker tar det mesta, om inte annat skickar de tygerna vidare om de själva inte kan använda dem. • återanvända textilen. När tröjan gått hål på eller sätet på bussen gått sönder lämpar de sig inte längre till sitt ursprungliga syfte, men kan omvandlas till andra produkter och fortfarande finnas kvar i livskedjan. Sy om tyget till en soffkudde eller kanske göra ett par sneakers. Tipsa annars företag som oss vad ni vill se mer av (exempelvis via Fb eller Insta)! • lämna in textil till företag som textilrecycling.se eller returtex.se för att återvinna textilfibrer. När textilen inte längre går att återanvända får den en ny chans som textilfibrer och kan användas som isolerings- och stoppningsmaterial. När den sedan varken går att återbruka, återanvända eller återvinna så förbränns textilen och dess sista livsgnista blir till att producera energi, som fjärrvärme och el! • shoppa mer medvetet. Säg inte nej till shopping, men fråga dig själv, vad värderar jag? Att shoppa hållbart kan innebära mer än att det är ekologiskt eller återanvänt. Shoppa medvetet genom att shoppar mindre nytt, köp från företag som jobbar med sociala projekt, småskaligt, stöttar lokalekonomin eller kanske bevarar en hantverksstil. När textil kasseras: Ungefär 8 kilo textil slänger varje svensk per år. Liter- och kilovis med vatten, kemikalier och material krävs för att producera nya tyger. En enorm miljöpåverkan och naturresurs som vi kan minska. När textil slängs i soporna går de direkt till förbränning och missar sin chans för återbruk, återanvändning och återvinning. Miljöbelastningen sker främst när användbar textil kastas och ersättas av nyproducerad textil, då tillverkningen tar mycket vatten och är kemikalieintensiv. Svensken idag: • köper 15 kilo textil per år och person • lägger 4 kilo i garderoben • lämnar 3 kilo till second hand • slänger 8 kilo i soporna Resultatet blir ett växande sopberg av kläder. Där ungefär hälften hade kunnat återanvändas och göra stor nytta, för både dig, någon annan och miljön, innan det går till förbränning. Så mycket resurser går åt för att göra ny textil: - Råvaror. Kläder du använder kan bestå av måna olika råvaror. För att bomull, ull, skinn, polyester, nylon ska tillverkas krävs allt från landområden, till vatten till förbrukning av fossila råvaror för att kunna tillverkas. - Kemikalier. Främst klädproduktion använder stora mänger bekämpningsmedel, blekmedel och färg under sin tillverkning. - Vatten. Enbart för själva produktionen går det åt flera tusen liter vatten till ett enda plagg. - Olja. För att producera 1 kilo bomull krävs det även 1 kilo olja. Växthusgaser. 15 kilo växthusgaser är det motsvarande utsläppet för att producera 1 kg textil. Rester i naturen. Nya kläder har fortfarande kvar mycket av produktionens kemikalier kvar i sig, som i sin tur sköljs med i avloppsvattnet när de tvättas. Dessa små partiklar kan passera reningsverket för att sedan hamna i havet. Mikropartiklar som bildar miljögifter och förgiftar djur som hav. Spelar det verkligen någon roll om jag låter textilen försvinna istället för att återvinna? JA! Det är de små stegen som räknas. Du, som vi, kan inte bli helgröna med en gång. Ta det lilla steget och låt textilen leva en vända till innan sista gnistan går upp i förbränningslågorna.

NYHETSBREV

 

Kategorier

Redaktör:
Gita Ljunggren

Dela på Facebook

Återvinning av textilier spelar det verkligen någon roll?

2016-12-01
Tonvis av textil hamnar varje år i soporna under sinken för att sedan landa i tunnan. 7,6 kilo per person för att vara exakt (enligt Svenska Miljöemissionsdata-SMED). Textil som faktiskt inte är sopor. Så mycket som 95% av det som kasseras hade egentligen kunna återanvändas och hela 60% är kläder som hade kunnat användas igen.

Till Metro berättade Yvonne Augustsson från Naturvårdsverket att:
– Det är produktionen av nya plagg som är den stora miljöboven. En vanlig t-shirt kräver tre kilo råvaror, ett kilo kemikalier, 1 500 liter vatten och släpper ut fyra till tio kilo växthusgaser.

Det är därför viktigt att återvinna den textil som redan finns. Ett faktumet är dock att vi i Sverige är bland de sämsta i hela Europa på att samla in textil. Detta beror främst på att vi varken har något lagstadgat insamlingssystem eller någon fast återvinningsindustri. Men för att sätta stopp på denna nedgående spiral av en massa svinn, så kan både företag och privatpersoner dra sitt strå till stacken genom att återvinna istället för att låta textilen sop-försvinna.

Det här kan du göra:

• vara med i Four Fit Challenge. Använd fyra klädesplagg på en vecka och bli medveten om hur många kläder, skor och plagg du faktiskt behöver.

• lämna in textil (kläder, handdukar, lakan, eller kanske mössan du tröttnat på) för återbruk. På så sätt ger du plagg och textilier en ny chans att leva vidare i sin befintliga form. De flesta secondhandbutiker tar det mesta, om inte annat skickar de tygerna vidare om de själva inte kan använda dem.

• återanvända textilen. När tröjan gått hål på eller sätet på bussen gått sönder lämpar de sig inte längre till sitt ursprungliga syfte, men kan omvandlas till andra produkter och fortfarande finnas kvar i livskedjan. Sy om tyget till en soffkudde eller kanske göra ett par sneakers. Tipsa annars företag som oss vad ni vill se mer av (exempelvis via Fb eller Insta)!

• lämna in textil till företag som textilrecycling.se eller returtex.se för att återvinna textilfibrer. När textilen inte längre går att återanvända får den en ny chans som textilfibrer och kan användas som isolerings- och stoppningsmaterial. När den sedan varken går att återbruka, återanvända eller återvinna så förbränns textilen och dess sista livsgnista blir till att producera energi, som fjärrvärme och el!

• shoppa mer medvetet. Säg inte nej till shopping, men fråga dig själv, vad värderar jag? Att shoppa hållbart kan innebära mer än att det är ekologiskt eller återanvänt. Shoppa medvetet genom att shoppar mindre nytt, köp från företag som jobbar med sociala projekt, småskaligt, stöttar lokalekonomin eller kanske bevarar en hantverksstil.

När textil kasseras:
Ungefär 8 kilo textil slänger varje svensk per år. Liter- och kilovis med vatten, kemikalier och material krävs för att producera nya tyger. En enorm miljöpåverkan och naturresurs som vi kan minska. När textil slängs i soporna går de direkt till förbränning och missar sin chans för återbruk, återanvändning och återvinning. Miljöbelastningen sker främst när användbar textil kastas och ersättas av nyproducerad textil, då tillverkningen tar mycket vatten och är kemikalieintensiv.

Svensken idag:
• köper 15 kilo textil per år och person
• lägger 4 kilo i garderoben
• lämnar 3 kilo till second hand
• slänger 8 kilo i soporna
Resultatet blir ett växande sopberg av kläder. Där ungefär hälften hade kunnat återanvändas och göra stor nytta, för både dig, någon annan och miljön, innan det går till förbränning.

Så mycket resurser går åt för att göra ny textil:
- Råvaror. Kläder du använder kan bestå av måna olika råvaror. För att bomull, ull, skinn, polyester, nylon ska tillverkas krävs allt från landområden, till vatten till förbrukning av fossila råvaror för att kunna tillverkas.

- Kemikalier. Främst klädproduktion använder stora mänger bekämpningsmedel, blekmedel och färg under sin tillverkning.

- Vatten. Enbart för själva produktionen går det åt flera tusen liter vatten till ett enda plagg.

- Olja. För att producera 1 kilo bomull krävs det även 1 kilo olja.

Växthusgaser. 15 kilo växthusgaser är det motsvarande utsläppet för att producera 1 kg textil.

Rester i naturen. Nya kläder har fortfarande kvar mycket av produktionens kemikalier kvar i sig, som i sin tur sköljs med i avloppsvattnet när de tvättas. Dessa små partiklar kan passera reningsverket för att sedan hamna i havet. Mikropartiklar som bildar miljögifter och förgiftar djur som hav.

Spelar det verkligen någon roll om jag låter textilen försvinna istället för att återvinna?

JA! Det är de små stegen som räknas. Du, som vi, kan inte bli helgröna med en gång. Ta det lilla steget och låt textilen leva en vända till innan sista gnistan går upp i förbränningslågorna.

Läs mer om textilåtervinning här:
www.naturvårdsverket.se
www.naturskyddsföreningen.se
www.avfallsverige.se

Secondhandbutiker som tar emot din textil för nytt liv:
www.lindra.se
www.emmausbjorka.se
www.myrorna.se/secondhand
www.stadsmissionen.se
www.redcross.se/second-hand
Källa: Resole.se

Senaste nyheter