Klimatsmart - genvägen till sköna gröna köp

Älvräddning pågår i Ångermanälven

https://www.klimatsmart.se/images/news/telgeenergi246x120.jpg

Tillsammans med Världsnaturfonden WWF och Älvräddarna är vi på Telge Energi engagerade i det stora vattenkraftsprojektet i Ångermanälven som under en treårsperiod tar sikte på långsiktigt hållbar vattenkraftsproduktion, med framförallt ökad hänsyn till biologisk mångfald. Nu är första inventeringsfasen klar. – Detta är ett naturvårdsprojekt med många dimensioner som har väckt särskilt stort intresse bland Telge Energis kunder. Hälften av vårt totala projektbidrag på en miljon kronor har samlats in av våra engagerade kunder, säger Petra Hallebrant, kundchef på Telge Energi. Det är den 17 mil långa mittsträckan av älven som nu utreds, mellan Näsåker i Sollefteå kommun och Vilhelmina, plus Fjällsjöälvens utlopp på 2 mil. Här finns 11 kraftverk. Det är med god rutin och erfarenhet som projektet tar sig an denna del av älven. Tidigare har både norra och södra delarna av den 46 mil långa Ångermanälven undersökts och då utformades en processinriktad stegvis arbetsmetod som man nu arbetar efter, den s.k. Ångermanälvsmodellen. Övriga aktörer i projektet är bl.a. Coompanion Västernorrland, Vilhelmina Model Forest, SLU, och länsstyrelser. Första fasen klar: Under hösten har arbetet i projektets första fas pågått för fullt med fiskinventering och biotopkartering. En stor mängd data har samlats in genom ett handfast fältarbete. Under vinterhalvåret kommer alla mätdata att sammanställas och analyseras. Planen är att projektet under våren, med dessa nya fakta som grund, ska kunna föreslå åtgärder för hur fiskpassager vid vattenkraftverkens dammar lämpligast kan etableras. Med vattenkraftverkens etableringar och tillhörande dammar har de naturliga förutsättningarna för fisken att vandra upp och ned i älven försvunnit. Det finns fiskodlingar i älven idag men naturvårdsprojektet är inriktat på att få havsvandrande arter att mer naturligt återetablera sig. Målet är att återetablera ett rikt fiskbestånd och öka den biologiska mångfalden i älven. Målet har också koppling till EU-kraven om hållbara och ekologiskt fungerande vatten enligt Vattendirektivet. Den sociala dimensionen allt viktigare En del i vattenkraftsprojektet har en social dimension och handlar om kulturvård genom att dokumentera hur folk levde av fisket i Ångermanälven förr, innan kraftverksutbyggnaden startade 1940. Arbetet leds av Lennart Norström från Forsmo och kommer att bygga på litteraturstudier och intervjuer med ett 60-tal personer. Lennart har själv fiskeminnen från den tid då fisket i Ångermanälven var en central inkomstkälla. – Lokalsamhällenas förändring i takt med att vattenkraften byggts ut är påtaglig. Det är en viktig social aspekt som djupt berör människors kulturhistoriska rötter. Detta är sannolikt något som kommer att uppmärksammas mer framöver, säger Anette Björlin, sötvattenshandläggare på WWF. Egentligen var det inte så länge sedan, fram till mitten av 1900-talet, som Ångermanälvens vattensystem hade ett av norra Europas rikaste bestånd av vildlax och storvuxen öring. I takt med vattenkraftsutbyggnaden under industrialiseringens framväxt förändrades förutsättningarna radikalt för fiskens och andra vandrande arters möjligheter att vandra i älven. Fisket som inkomstkälla och grund för kulturmiljöer och boende i bygderna påverkades förstås också. Vattenkraftens hållbarhetsutveckling: Miljökraven för vattenkraften kan komma att skärpas framöver. Den statliga Vattenverksamhetsutredningens förslag ligger på regeringens bord. Inte minst i ljuset av detta förändringsarbete kan erfarenheterna i Ångermanälvsprojektet komma att bidra till att utveckla vattenkraftens hållbarhetsdimensioner, med ökad hänsyn till biologisk mångfald och sociala aspekter. Vattenkraften är ju redan en bra energiform för klimatet eftersom den är koldioxidfri. De stora kraftverken är viktiga som reglerresurs, så att vi kan hålla balans mellan konsumtion och produktion i våra elnät. För mer information, kontakta: Petra Hallebrant, Kundchef Telge Energi Telefon: 08-550 230 59 (dir), E-post: petra.hallebrant@telge.se

NYHETSBREV

 

Kategorier

Redaktör:
Jens Ljunggren

Dela på Facebook

Älvräddning pågår i Ångermanälven

2014-12-02
Tillsammans med Världsnaturfonden WWF och Älvräddarna är vi på Telge Energi engagerade i det stora vattenkraftsprojektet i Ångermanälven som under en treårsperiod tar sikte på långsiktigt hållbar vattenkraftsproduktion, med framförallt ökad hänsyn till biologisk mångfald. Nu är första inventeringsfasen klar.

– Detta är ett naturvårdsprojekt med många dimensioner som har väckt särskilt stort intresse bland Telge Energis kunder. Hälften av vårt totala projektbidrag på en miljon kronor har samlats in av våra engagerade kunder, säger Petra Hallebrant, kundchef på Telge Energi.

Det är den 17 mil långa mittsträckan av älven som nu utreds, mellan Näsåker i Sollefteå kommun och Vilhelmina, plus Fjällsjöälvens utlopp på 2 mil. Här finns 11 kraftverk. Det är med god rutin och erfarenhet som projektet tar sig an denna del av älven. Tidigare har både norra och södra delarna av den 46 mil långa Ångermanälven undersökts och då utformades en processinriktad stegvis arbetsmetod som man nu arbetar efter, den s.k. Ångermanälvsmodellen. Övriga aktörer i projektet är bl.a. Coompanion Västernorrland, Vilhelmina Model Forest, SLU, och länsstyrelser.

Första fasen klar:
Under hösten har arbetet i projektets första fas pågått för fullt med fiskinventering och biotopkartering. En stor mängd data har samlats in genom ett handfast fältarbete. Under vinterhalvåret kommer alla mätdata att sammanställas och analyseras. Planen är att projektet under våren, med dessa nya fakta som grund, ska kunna föreslå åtgärder för hur fiskpassager vid vattenkraftverkens dammar lämpligast kan etableras. Med vattenkraftverkens etableringar och tillhörande dammar har de naturliga förutsättningarna för fisken att vandra upp och ned i älven försvunnit. Det finns fiskodlingar i älven idag men naturvårdsprojektet är inriktat på att få havsvandrande arter att mer naturligt återetablera sig.

Målet är att återetablera ett rikt fiskbestånd och öka den biologiska mångfalden i älven. Målet har också koppling till EU-kraven om hållbara och ekologiskt fungerande vatten enligt Vattendirektivet.

Den sociala dimensionen allt viktigare
En del i vattenkraftsprojektet har en social dimension och handlar om kulturvård genom att dokumentera hur folk levde av fisket i Ångermanälven förr, innan kraftverksutbyggnaden startade 1940. Arbetet leds av Lennart Norström från Forsmo och kommer att bygga på litteraturstudier och intervjuer med ett 60-tal personer. Lennart har själv fiskeminnen från den tid då fisket i Ångermanälven var en central inkomstkälla.

– Lokalsamhällenas förändring i takt med att vattenkraften byggts ut är påtaglig. Det är en viktig social aspekt som djupt berör människors kulturhistoriska rötter. Detta är sannolikt något som kommer att uppmärksammas mer framöver, säger Anette Björlin, sötvattenshandläggare på WWF.

Egentligen var det inte så länge sedan, fram till mitten av 1900-talet, som Ångermanälvens vattensystem hade ett av norra Europas rikaste bestånd av vildlax och storvuxen öring. I takt med vattenkraftsutbyggnaden under industrialiseringens framväxt förändrades förutsättningarna radikalt för fiskens och andra vandrande arters möjligheter att vandra i älven. Fisket som inkomstkälla och grund för kulturmiljöer och boende i bygderna påverkades förstås också.

Vattenkraftens hållbarhetsutveckling:
Miljökraven för vattenkraften kan komma att skärpas framöver. Den statliga Vattenverksamhetsutredningens förslag ligger på regeringens bord. Inte minst i ljuset av detta förändringsarbete kan erfarenheterna i Ångermanälvsprojektet komma att bidra till att utveckla vattenkraftens hållbarhetsdimensioner, med ökad hänsyn till biologisk mångfald och sociala aspekter. Vattenkraften är ju redan en bra energiform för klimatet eftersom den är koldioxidfri. De stora kraftverken är viktiga som reglerresurs, så att vi kan hålla balans mellan konsumtion och produktion i våra elnät.

För mer information, kontakta: Petra Hallebrant, Kundchef Telge Energi Telefon: 08-550 230 59 (dir), E-post: petra.hallebrant@telge.se
Källa: Telge Energi

Senaste nyheter