Klimatsmart - genvägen till sköna gröna köp

Tio mil på tusen bananskal

http://www.klimatsmart.se/images/news/banan200x197.jpg

Gröna påsen blir ytterligare en väg att samla in stockholmarnas matavfall. Under 2013 har 2 900 hushåll hos Familjebostäder och Stockholmshem chans att testa sorteringssystemet. För att stockholmarna ska samla in 50 procent av sitt matavfall så behövs kompletterande lösningar för insamling och förbehandling. Optisk sortering är ett sådant system. Hushållen lägger matavfallet i en särskild grön plastpåse, knyter dubbelknut och slänger sedan den gröna påsen i samma sopnedkast eller behållare som övrigt avfall. Soporna körs till en sorteringsanläggning där de gröna påsarna automatiskt sorteras ut med hjälp av kameror. Resten av soporna går som vanligt till förbränning. De gröna plastpåsarna med matavfall rivs upp, plasten sorteras bort och innehållet mals ihop till en blöt sörja, så kallad slurry. Slurryn körs till en rötningsanläggning där den förvandlas till biogödsel och biogas. När biogasen renats från koldioxid och andra restprodukter går den att använda i fordon. För varje insamlad påse blir det tillräckligt med gas för att driva en personbil några kilometer. Försöket med gröna påsen startade i februari och avslutas i november. Det är frivilligt och projektledaren Maria Arveström på Trafikkontoret hoppas på att så många hushåll som möjligt ska ställa upp: – Vi testar i flerfamiljshus på Östermalm, Södermalm, Kungsholmen och i centralastan men också i Farsta, Skarpnäck, Bagarmossen, Hägersten-Liljeholmen och Älvsjö. Försöket ska visa hur mycket matavfall vi lyckas samla in. Under testperioden tar Stockholm hjälp av Södertälje dit alla sopor i försöksområdena körs. Här finns även en fullt fungerande sorteringsanläggning. Många andra kommuner sorterar redan sina sopor med hjälp av olikfärgade påsar. Och i Oslo till exempel tas också plast till vara i en tredje, blå påse. – Södertälje införde optisk sortering för tolv år sedan och idag samlar man Forts. från sid 1in 50 procent av hushållens matavfall, säger Maria Arveström. Den stora utmaningen blir förstås att få anläggningarna på plats i tid – redan om fem år ska 48 000 ton tas om hand. Förra året samlades 8 740 ton in. Om politikerna väljer den gröna påsen i stor skala så krävs en ny sorteringsanläggning i Stockholm. Dessutom måste kapacitet finnas för att röta de nya volymerna av matavfall och för uppgradering av biogasen. I slutet av året står det klart hur pilothushållen har upplevt försöket och hur de klarat sin sortering av matavfall i gröna påsar. Redan den 22 mars är sista datum för remissvar till den nya handlingsplanen för matavfallsinsamling. Därefter ska ett politiskt beslut tas för hur Stockholms stad ska ordna återvinningen av matavfall.

NYHETSBREV

 

Kategorier

Redaktör:
Jens Ljunggren

Dela på Facebook

Tio mil på tusen bananskal

2013-03-14
Gröna påsen blir ytterligare en väg att samla in stockholmarnas matavfall. Under 2013 har 2 900 hushåll hos Familjebostäder och Stockholmshem chans att testa sorteringssystemet.

För att stockholmarna ska samla in 50 procent av sitt matavfall så behövs kompletterande lösningar för insamling och förbehandling. Optisk sortering är ett sådant system. Hushållen lägger matavfallet i en särskild grön plastpåse, knyter dubbelknut och slänger sedan den gröna påsen i samma sopnedkast eller behållare som övrigt avfall.

Soporna körs till en sorteringsanläggning där de gröna påsarna automatiskt sorteras ut med hjälp av kameror. Resten av soporna går som vanligt till förbränning.

De gröna plastpåsarna med matavfall rivs upp, plasten sorteras bort och innehållet mals ihop till en blöt sörja, så kallad slurry. Slurryn körs till en rötningsanläggning där den förvandlas till biogödsel och biogas. När biogasen renats från koldioxid och andra restprodukter går den att använda i fordon. För varje insamlad påse blir det tillräckligt med gas för att driva en personbil några kilometer.

Försöket med gröna påsen startade i februari och avslutas i november. Det är frivilligt och projektledaren Maria Arveström på Trafikkontoret hoppas på att så många hushåll som möjligt ska ställa upp:

– Vi testar i flerfamiljshus på Östermalm, Södermalm, Kungsholmen och i centralastan men också i Farsta, Skarpnäck, Bagarmossen, Hägersten-Liljeholmen och Älvsjö. Försöket ska visa hur mycket matavfall vi lyckas samla in.

Under testperioden tar Stockholm hjälp av Södertälje dit alla sopor i försöksområdena körs. Här finns även en fullt fungerande sorteringsanläggning. Många andra kommuner sorterar redan sina sopor med hjälp av olikfärgade påsar. Och i Oslo till exempel tas också plast till vara i en tredje, blå påse.

– Södertälje införde optisk sortering för tolv år sedan och idag samlar man
Forts. från sid 1in 50 procent av hushållens matavfall, säger Maria Arveström.

Den stora utmaningen blir förstås att få anläggningarna på plats i tid – redan om fem år ska 48 000 ton tas om hand. Förra året samlades 8 740 ton in.

Om politikerna väljer den gröna påsen i stor skala så krävs en ny sorteringsanläggning i Stockholm. Dessutom måste kapacitet finnas för att röta de nya volymerna av matavfall och för uppgradering av biogasen.

I slutet av året står det klart hur pilothushållen har upplevt försöket och hur de klarat sin sortering av matavfall i gröna påsar.

Redan den 22 mars är sista datum för remissvar till den nya handlingsplanen för matavfallsinsamling. Därefter ska ett politiskt beslut tas för hur Stockholms stad ska ordna återvinningen av matavfall.

Senaste nyheter