Högre bensinpriser ger mindre utsläpp

http://www.klimatsmart.se/images/news/logo-naturskyddsforeningenb250x49dbade.gif

Vi har nu fått en diskussion om skatten på bensin skall höjas eller ej. Det är mycket bra, för inget parti kan med trovärdighet driva en ambitiös klimatpolitik utan att priset på utsläpp av koldioxid höjs över tid. Och förslaget som de rödgröna kom med igår är sannolikt för lågt för att minska utsläppen med 40 procent till 2020. Osäkerheten beror delvis på oljeprisutvecklingen och vilka andra styrmedel som kommer att föreslås. Det är synergierna mellan de olika klimatstyrmedlen som avgör effekten – och fler måste till. På pappret är alla partier eniga om att höjd koldioxidskatt är det bästa och effektivaste styrmedlet – i alla fall i teorin. Nu testas det i praktiken! Utmaningen för alla partier är att förklara varför det faktiskt är bra för Sverige och världen att höja skatten på fossila drivmedel. Klarar man inte detta politiska ledarskap är klimatmålen inte trovärdiga oberoende regering – ingen kommer undan. Här är några reflektioner på vanliga motfrågor: 1.Höjd skatt på bränsle ger ingen effekt på utsläppen av koldioxid! Inget kan vara mer felaktigt. Förklaringen på varför USA har extremt törstiga bilar och EU mindre törstiga är just stora skillnader i hur vi beskattar bensin och diesel. Vi vet också utifrån historiska data att konsumtionen av t ex bensin minskar med ca 8 procent om priset ökar med 10 procent. Denna så kallade långsiktiga priselasticiteten är sannolikt högre idag när det finns andra bränslen att tillgå. Då ökar skattens styreffekt. Det är ju på tiden att det blir billigare att köra på etanol (för den etanol vi använder i Sverige är hyfsad ur klimatsynpunkt) i jämförelse med diesel och bensin. 2. En höjd bensinskatt slår orimligt hårt på låginkomstgrupper! En grundregel för att kunna skapa ett hållbart samhälle är att priserna faktiskt speglar de verkliga miljökostnaderna. Det är de flesta överens om i teorin – att förorenaren skall betala. Då skall ju inte fördelningspolitiken bygga på att det skall införas skatterabatt som gör det billigare att förstöra miljön. Blanda inte ihop miljöpolitik med fördelningspolitik utan använd i så fall de fördelningspolitiska instrument som finns för att öka inkomsterna för de med låga inkomster. Och med de intäkter man får av koldioxidskatten kan man t ex öka grundavdrag, studiebidrag, pensionerna m m beroende på vilka grupper som behöver stöttas. Att öka reseavdragen som kompensation är inte optimalt eftersom det urholkar styreffekten av koldioxidskatten för de 20 procent som använder bilen till och från arbetet. Det hade varit bättre om de fick dessa pengar direkt i handen så de själva fick avgöra vad som ger störst nytta för dem själva – det kanske inte är att fortsätta med att betala dyra bensinräkningar. Ett första nödvändigt steg är att göra som i Norge där får man reseavdrag beroende på avståndet till arbetsplasten oberoende om man åker kollektivt eller tar bilen. Det är en mer teknikneutral lösning som kan eggar fantasin att fundera på hur man bäst skall ta sig till jobbet. Det är en lösning som också är lätt för skattemyndigheterna att kontrollera. Man skall också komma ihåg att nu sjunker bränsleförbrukningen på våra bilar, vilket är mycket glädjande. Det innebär att milkostnaden också sjunker vilket gör att teknikvinsten av smartare bilar äts upp av ökat körande om vi inte i takt med teknikutvecklingen höjer drivmedelspriserna. Så ser vi på milkostnaden av ökade koldioxidskatter så kommer de inte att öka så dramatiskt som vi tror i takt med att bilarna blir energieffektivare. 3. Ett tredje argument som ofta dyker upp , idag på DN:s ledarsida, är att klimatåtgärder och inte minst koldioxidskatter är viktiga och bra i sig men inte här och inte just nu. Men det är inte billigare för Sverige att på lång sikt stoppa huvudet i sanden och låta nästa generation göra panikåtgärder för att klimatanpassa vårt samhälle och slippa dyra oljenotor. För hur vi än vänder och vrider oss så måste även vi minska våra utsläpp till i princip noll 2050. Och inga studier visar att det skulle vara billigare att göra denna omställning sent och under kort tid.