Fjällens urinvånare 9500 år gamla granar

http://www.klimatsmart.se/images/news/lisaoberg-oldrasmus250x332.jpg

Old Tjikko och Old Rasmus är Fjällens verkliga urinvånare. De är nämligen mer än 9500 år gamla fjällgranar som förändrar vegetationshistorien. För bara något tiotal år sedan ansågs granen vara en sentida invandrare från öster som inte kom till fjällen förrän under det allra senaste årtusendet. I och med upptäckten av världens äldsta kända, nu levande träd, fjällgranarna Old Tjikko på Fulufjället och Old Rasmus på Sonfjället, tillsammans med andra 14C-daterade fynd av makrofossil (vedrester, kottar), har synen på granens invandring i Sverige helt förändrats. De nya upptäckterna visar att granen etablerades i fjällen redan för drygt 11.000 år sedan, när delar av den senaste inlandsisen alltjämt låg kvar i dalgångarna nedanför. De allra tidigaste fynden av gran är från Åreskutan, från en plats strax under toppen, 1360 m över havet. Vid den här tiden stack Åreskutans topp upp ur den omgivande smältande inlandsisen som en nunatakk. Efter ytterligare något 1000-tal år hade även en stor del av Sonfjällsmassivet tinat fram. Fröet som skulle bli granen Old Rasmus grodde där, högt upp i en av fjällets sluttningar redan för mer än 9500 år sedan. Samtidigt grodde fröet till en annan numera världsberömd gran, nämligen Old Tjikko på Fulufjället, ett 10-tal mil söder om Sonfjället. Både Old Rasmus och Old Tjikko är således oerhört viktiga och fascinerande länkar till det förflutna som också visar att granen faktiskt var en av våra allra tidigaste invandrare efter senaste istiden - tvärtemot vad man trott tidigare. Dessutom kan man möjligen spekulera i att de här tidiga fjällgranarna kom in västerifrån, där det blev isfritt först, och inte från öster där isen dröjde sig kvar allra längst. Att de här fjällgranarna kan bli så gamla, som genetiska individer betraktat, beror huvudsakligen på att de har förmågan att föröka sig vegetativt; de nedersta grenarna kan slå rot om de trycks ner mot marken varpå nya stammar kan växa upp så småningom. På så sätt bildas hela tiden nya skott och granen som individ kan därför bli mycket gammal. De här granarna har också en enastående förmåga att överleva klimatiskt ogynnsamma perioder som lågvuxna buskar, krummholz – inte så mycket högre än Old Rasmus och Old Tjikkos ”underkjolar” – anpassade efter vinterns snödjup. Vill man på ett enkelt sätt besöka en gammal fjällgran av det här slaget kommer det från och med 1 juli 2010 att finnas möjlighet till det längs en planerad informationsstig på Getryggen, nära Storulvåns fjällstation i västra Jämtland. Där finns en annan imponerande gammal gran, Old Pompe, som är minst 5700 år gammal. Den här informationsstigen är en del i miljömålsprojektet ”Fjällen i ett föränderligt klimat” (Länsstyrelsen Jämtlands län med Skogsstyrelsen och Svenska Turistföreningen som medfinansiärer) och skall ge besökarna möjlighet att med egna ögon själva se vad som händer med fjällens växtlighet i dag och öka förståelsen för hur klimatet påverkar växternas förutsättningar, både i nutiden och i ett historiskt perspektiv. Forskaren Leif Kullman, professor i naturgeografi vid Umeå universitet, har ägnat en stor del av sitt liv åt att studera klimatets inverkan på fjällens växtlighet, däribland fjällgranarnas postglaciala invandringshistoria. Granarna Old Tjikko och Old Rasmus ingår även som en viktig del i Lisa Öbergs doktorandprojekt vid Mittuniversitetet i Sundsvall, som handlar om trädgränsernas dynamik i Jämtland, Härjedalen och Dalarna. Första delen i doktorsavhandlingen, i vilken arbetet om fjällgranarna ingår, förväntas bli klar 2010. Lisa är s.k. företagsdoktorand och i hennes ordinarie arbetsuppgifter vid Länsstyrelsen Jämtlands län ingår bland annat (miljö-) övervakning av den alpina trädgränsen.